Ni som följt mig ett tag vet ju att jag har en hund,
världens finaste engelska cockerspanielflicka som heter Leve.Nu har hon inte
varit så frisk sen oktober månad och tyvärr så blir hon inte bättre.Hon är idag
11 år och 3 månader och jag har fått ha förmånen att ha henne som foderhund nu
i över 7 år.
Idag har hon inget hundliv, hon orkar inte gå långa
promenader, hon kan inte vara i skogen längre och snosa upp spår efter vilt,hon
får inte längre hoppa upp som hon gör som en studsboll och hon går på
smärtlindring.Hon har en kraftig inflammation i ryggen och har fått en knöl vid
sidan av korsbandet som sväller om hon anstränger sig liite mer..sen har hon
fått en annan knöl på ryggen…
I fredags så tog jag beslutet att hon ska få somna in…ett smärtsamt beslut men jag kan inte låta henne lida för att jag vill ha henne kvar…så just nu är det tungt och smärtsamt.
Min kompis och ägare av hunden har lovat fara med henne
,jag kan följa med om jag vill och orkar. Jag har inte tagit något beslut i det
än …
Ha det gott!!
Kraaaaam! Pia
SvaraRaderaÅh, fina rara Berit om du visste vad jag känner med dig :( Men det är ett helt rätt beslut du fattat, man får inte vara egoistisk i sådana här lägen och man ser på Leves ögon på bilden att hon vill inte mer. Det sista och finaste kärleksbeviset du kan ge henne är just detta hur hemskt det än låter. Om du sedan orkar att följa med till veterinären är något som bara du känner om du orkar/klarar. Det kommer att bli tomt, fruktansvärt tomt men det går. Saknar mina katter emellanåt så att det gör fysiskt ont men det går. Många stora varma kramar från en som vet hur det känns/Monne
SvaraRaderaEtt klokt och bra beslut. En del hundar får vara med lite för länge, men svårt. Med djur som ju har ett kortare liv blir det så tydligt att allt vi har är till låns. Jag brukar tänka framåt och blicka bakåt vid svåra beslut. Om tio år, hur hade jag då känt ro med det beslut jag fattar idag? Saknaden blir stor hur man än gör, den hänger ju ihop med kärleken;)
SvaraRaderaKram
Så oerhört smärtsamt det är - orden räcker inte till. Men det är den sista tjänst vi kan göra för våra älskade husdjur när livet inte längre är värt att leva.
SvaraRaderaVi som älskar djur vet när det är dags att fatta det svåra beslutet.
Tänker på dig...
Styrkekram till dig! Jag vet hur det är att fatta de svåra besluten.
SvaraRaderaKram!
Det värsta med att ha husdjur är när man måste ta dessa beslut! Men också ett ansvar man har som djurägare.
SvaraRaderaLider med dig och vet vad du går igenom just nu!
Kram
Åhh vad sorgligt det är när man måste ta ett sånt svårt beslut! Jag har själv fått göra det! Men man vill ju inte att sina älskade husdjur ska ha ont och lida! Du får sen tänka på allt fint ni har haft det tillsammans! Styrkekram och tröstkramar i massor!!
SvaraRaderaDet är tungt, tungt att ta det beslutet, men som djurägare måste man vara osjälvisk för den fyrbentes skull. Stor tröstkram!
SvaraRaderaKristina
Detta är bland de svåraste beslut som finns, men ändå har man på något sätt inget val. Det är ju till det bästa för hunden och du gör helt rätt.
SvaraRaderaTänker på dig!
Stor kram!
Ja, det är ju det man vet när man skaffar hund, att förr eller senare måste man ta det där svåra svåra beslutet .... Men alla härliga stunder väger ju ändå upp i slutändan hur svårt det än är.....
SvaraRaderaDet er så svært at sige farvel til en elsket følgesvend, knus.
SvaraRaderaKH
Marianne
Usch, jag vet hur du har det... Tog bort min kompis i höstas. Den finaste beaglen man kan ha. Min bästa vän.... Min bästa Pompe...
SvaraRaderaInget lätt beslut :( kram till dej och jag vet att du säker har tänkt på denns bästa även om de känns jobbigt så har du säkert tagit rätt beslut. Många styrke kramar
SvaraRaderaÅåååh, jag vet precis hur det känns....
SvaraRaderaKraaaaam
Svårt beslut som inte tas i en handvändning. :-( Det är svårt att säga farväl.
SvaraRaderaSå sorgligt.
SvaraRaderaKramar
Heléne
Kram!
SvaraRaderaOj, vad tråkigt Berit. Det är alltid tungt att förlora sina fyrbenta vänner... Kram.
SvaraRaderaGlömde att säga hur tråkigt jag tycker det var. Det med din hund. Kram till dig! Det är Laila som skriver. Vi träffades nyss på årsmötet (ler) På min blog kallar jag mig för Lycke. mitt andra jag *+*+** Ser fram emot att komma och hälsa på när de små liven växt till sig..
SvaraRaderakram Lycke
Heisann!
SvaraRaderaFølger med deg i denne tunge tiden ❤️
Nej men så jobbigt! Ser att det har gått några dagar sedan du gjorde inlägget. Om jag skulle ha sett den här tidigare skulle jag avrått dig att följa med (nu utgår jag från mig själv).Jag har själv så svårt för dödens "ansikte" antingen det gäller djur eller människor.
SvaraRaderaMen, kanske följde du med av solidaritet med vovsingen som kanske kände sig lite tryggare med dig som medföljare. Oavsett hur du har gjort/kommer att göra så blir det en tårfylld tid för dig. Det är ju så svårt att veta när det är rätt tid för sådana beslut.
Önskar dig allt gott! En tröstekram från mig. /Anja
❤️
SvaraRaderaKram Tamara
Åh, vad tråkigt för dig. Så underbart det är med djur, med när man mister ett så är det så fruktansvärt. Ett tufft beslut, men du gör förstås rätt. Alla styrkekramar till dig!
SvaraRadera/Jenny