Veratrum nigrum, Svart Nysrot

Idag har vi haft strålande väder, riktigt vårväder. Men naturligtvis hade det snöat och blåst i natt så jag fick börja dagen med att skotta och eftersom vi har haft varmt idag så var snön tung. Till det så kom ju plogbilen och plogkanten… OJ vad jag längtar till att klippa gräsmattan istället, det är mycket roligare.

Istället för det vita som jag har utanför fönstret så bjuder jag i dag på en svarting!!! Veratrum nigrum, Svart Nysrot är en storväxt perenn, den kan bli upp till 2 meter men är hos mig kanske ca 1,2 m tillräckligt hög för att den ska synas i alla fall. För syns det gör den, den har ett fantastiskt bladverk som är stora, ovala och ”veckade". 

Den blommar med mörkt purpurröda, nästintill svarta stjärnformade blommor i axlika samlingar i juli – augusti.

Hos mig blommar den bara vart annat år, varför vet jag inte, men tror det beror på att den inte orkar blomma två år i rad att den behöver en period av vila för att orka nästa år. Den vill stå i sol – halvskugga och inte för torrt, gärna fuktigt.

Giftig: Har växtsaft som irriterar hud och slemhinnor. Gifterna kan ge långsam puls och chocktillstånd

Naturligt utbredningsområde: Den förekommer naturligt från centrala och södra Europa, österut till nordöstra Asien

Frösådd: stratifiering . Lite seg att fröså, första året den gror kommer det bara upp strån för att nästa år komma upp två. Just nu har jag några krukor som jag hoppas får 3 strån i år.

 Ha det gott!!

Vårtecken:)

Ja då andra hittar snödroppar som vårtecken får man vara glad då man hittar det lilla. En istapp är inte illa det heller som vårtecken.

För ser det ut så här så överallt så blir man glad för minsta tecken att snön tinar lite.

För under denna driva

är detta som man idag inte kan skönja, inte ens min stora bergtall som är helt nertyngd av all snö.

Tur man kan njuta av tulpaner inne i alla fall då man inte får njuta av blommor ute.

Ha det gott!!

Geranium pratenses ’Reiter´s Strain’ Ängsnäva ’Reiter´s Strain

Efter en mycket intensiv dag i går så är jag gode mör ikväll. I lördags så fick jag börja dagen med att skotta, jag tycker jag nästan inte gör annat än skottar detta vita som kommer från himlen. Och nu varnar de för mer snö igen. Sen blev det Övre norrlands STA: s årsmöte. Det är alltid kul att få träffa likasinnade trädgårdsnördar. Och en vinst fick jag i lotteriet, torkad olika soppar, var inte dumt heller att få. Sen på kvällen fick jag förmånen att vara med Prinsessa och Prins medans deras föräldrar roade sig, jag roade mig med barnbarnen jag.

Denna mörka näva har jag köpt av Hannelotte Kindlund för många år sen. Jag gillar den jättemycket för den är så kompakt och mörkbladig, den ger ett sådan fin kontrast mot det andra gröna bladverket man har.

'Midnight Reiter' och 'Victor Reiter' var två mörkbladiga Geranium som Terra Nova Nurseries lanserade 1999 med ensamrätt. Det innebar att man inte fick föröka dem utan att betala licenspengar till Terra Nova. Licensen har gått ut nu och nu är det fritt fram att föröka dem. Frösådder med fröer från dessa båda går under namnet ’Midnight Reiter Strain’ respektive ’Victor Reiter Strain’. Just denna är en fröplanta av Geranium pratense ’Midnight Reiter’ och går under namnet ’Reiter’s Strain’ enligt Hannelotte.

Den heter Geranium pratenses ’Reiter´s Strain’, ängsnäva. Blir bara ca 20- 30 cm hög, stadig och har ett mycket mörkt bladverk . Hos mig blommar den nästan hela sommaren med blåa blommor. Den frösår sig som alla andra nävor, men är lätta att se för även de är mörkbladiga. Jag har den i halvskugga där den verkar trivas .

Förökning: Stratifiering

Ha det gott!!

Att föröka orkidéer del 2

Att föröka orkidéer del 2

Jag har ju turen att ha en granne som förökar trädgårdsorkidéer från frö. Han har ju gett mig både plantor och fröplantor som jag har i burkar just nu men som ska skolas om snart. Jag har bett honom förklara lite hur en förökning går till, så gästbloggare är Kjell Olsson. Detta är nått som jag aldrig sysslat med och ett svårt ämne men jag hoppas ni kan tycka det är intressant. Detta är del 2. Den första delen hittar du HÄR

När burkarna är fyllda med odlingsmedium måste de steriliseras. Detta gör jag i en vanlig tryckkokare vid 121 grader i 20 minuter. De väl tillslutna burkarna med sitt sterila innehåll ställs sedan att svalna.

Nu återstår problemet att få in den här näringsblandningen till embryot. Fröna måste alltså skalas, något som för den oinvigde kan verka lite knepigt att utföra rent praktiskt med tanke på deras ringa storlek.

Enklast är att använda natriumhypoklorit. En 5-procentig lösning av natriumhypoklorit saluförs under namnet Klorin och finns att köpa i många livsmedelsbutiker. Jag brukar späda lösningen ytterligare, till 1 % ungefär.

Natriumhypoklorit är frätande, och genom att behandla fröna med lösningen kan jag göra fröskalen tillräckligt tunna för att näringsämnena skall tränga igenom. Beroende på skalens tjocklek, som varierar från art till art, kan de behöva behandlas i 5 – 45 minuter. I vissa fall använder jag även 2 % svavelsyra. Vanliga injektionssprutor är användbara i den här processen.

Natriumhypoklorit är, förutom att vara frätande, även steriliserande vilket är mycket viktigt. En enda levande mögelspor eller bakterie skulle spoliera hela odlingen.

Fröna i den undre sprutan på bild 7 har behandlats i 15 minuter och har fått den ljusa färg som indikerar att fröskalen är tillräckligt tunna för att släppa igenom näring till embryot. Nu är det bara att försiktigt tömma sprutan på all natriumhypoklorit, skölja några gånger i väteperoxid och sedan spruta ner fröna på näringsgelén i odlingsburkarna.

Emellertid går inte alla arter att föröka från mogna frön på det här viset. Bland annat vår svenska guckuskos frön måste sås ”halvmogna”, precis när embryona är färdigbildade men innan de har fått det vattentäta skalet. Detta inträffar cirka 56 dygn efter pollineringen. Sådana frön tål inte behandling med natriumhypoklorit, men eftersom det inte finns några bakterier eller mögelsporer inne i frökapslarna (om de inte är skadade) räcker det med att sterilisera själva kapseln, bild 6. Kapseln öppnas därefter och fröna sprids på näringsgelén.

Allt arbete sker i en så kallad sterilbänk. Det är en anordning där en fläkt pressar in luft genom ett HEPA14-filter och gör luften inne i bänken helt bakterie- och sporfri.

Efter sådd måste en del arter få en köldperiod på 2 – 3 månader i kylskåp innan de kan gro. Andra, som exempelvis Cypripedium calceolus, gror snällt ändå och har inom ett par månader utvecklats till små vita kulor som kallas protocorm, bild 8.

Därefter börjar rötter bildas, bild 9, 

och efter ett halvår under växtbelysning, bild 10, börjar de nästan likna små plantor.

 Visserligen saknar de fortfarande blad, men de har åtminstone fått små gröna skottspetsar, bild 11.

Sin första vinter får plantorna tillbringa i kylskåp. Först vid 1 ½ års ålder är de stora nog att planteras i jord, och då kommer också de första bladen att visa sig. Vår guckusko, den som började sitt liv på bild 3, kommer att blomma för första gången när den är omkring 8 år gammal. Eftersom den såddes i augusti 2010 bör det bli sommaren 2018.

Svårare än så är det alltså inte att göra orkidéer.


Kjell Olsson

Tycker han som kan, en annan skulle aldrig ge mig på detta fast himla intressant är det.

Ha det gott!!

Blommig fredag - Färger

Dagens tema på blommig fredag är Färger. Så här har jag tolkat dagens tema vill du se andras tolkningar så finns de hos Roses and stuff

Ni som väntar på del 2 av orkidéer sådder…den kommer imorgon. Glömde att det var Blommig fredag.

Genast då jag såg detta tema tänkte jag på alla fina solnedgångar, så visst kommer jag att visa någon sådana men först två blommor som jag tycker har mycket färg i sig .

Först ut är Ligularia dentata 'Britt Marie Crawford' en mörkbladig Klippstånds. Jag gillar dessa gulgula solar till de mörka bladverket.

Crocosmia 'Lucifer', Montbretia är det första gången jag har och vilken intensiv orangeröd färg. Den syns i rabatten.

Kvällssolar och solnedgångar gillar jag för all den färgprakt de kan visa upp.

Ha det gott!!

Om fröförökning av trädgårdsorkidéer... del 1

Jag har ju turen att ha en granne som förökar trädgårdsorkidéer från frö. Han har ju gett mig både plantor och fröplantor som jag har i burkar just nu men som ska skolas om snart. Jag har bett honom förklara lite hur en förökning går till, så gästbloggare är Kjell Olsson. Detta är nått som jag aldrig sysslat med och ett svårt ämne men jag hoppas ni kan tycka det är intressant.

Om fröförökning av trädgårdsorkidéer

Orkidèfrön skiljer sig från andra växters frön genom att de inte innehåller någon näring. De är dessutom mycket små. Som framgår väger 2000 Gymnadenia-frön inte mer än cirka nio tusendels gram. Många arter har ännu mindre frön. De kan till och med vara mindre än sporerna i en röksvamp.

I mikroskop, bild 2, kan man se att fröna till största delen innehåller luft. Ett vattentätt skal, det är den nätliknande strukturen, omsluter det lilla embryot. Embryot består av bara några enstaka celler. 

Eftersom fröet inte innehåller någon näring, och embryot omges av ett vattentätt skal, är chansen att det ska gro om man planterar det i jord minimal. Det kan ju inte börja växa om det inte får något att växa av. Att det ändå funkar i naturen beror på att en svamp tar sig in genom fröskalet, kanske i förhoppning om att det skall finnas mat där inne på samma sätt som i andra frön.

Jag tycker om att föreställa mig att svampen blir rätt snopen när den upptäcker att det är tomt i skafferiet, och att det istället blir orkidéembryot som utnyttjar situationen och förser sig med näring från svampen.

En grov uppskattning är att det i naturen är ett frö på miljonen som på det här sättet resulterar i en ny planta. Det innebär för exempelvis Cypripedium calceolus, guckusko, att det behövs ett bestånd med omkring 700 pollinerade guckuskoblommor för att de skall ge upphov till en ny fröplanta varje år. Att sedan calceolus förökar sig på vegetativ väg betydligt snabbare än så är en annan sak.

Emellertid är det inte många orkidéodlare som är beredda att vänta i 700 år på att den där blommande Cyp. calceolusen de har ska föröka sig. De måste alltså hitta ett rationellare sätt än att bara stoppa fröna i jorden. De måste själva agera svamp och förse det lilla embryot med lämplig föda.

Bild 3 visar ett embryo av just Cypripedium calceolus som har börjat växa och precis tagit sig ut ur fröskalet. Bilden är suddig beroende på att den har tagits med hjälp av ett s.k. usb-mikroskop genom glaset i en odlingsburk.

Jag använder ett medium som jag kokar ihop själv. Det består av olika näringsämnen (kaliumdivätefosfat, ammoniumnitrat, magnesiumsulfat etc.) som orkidéer behöver. Jag tillsätter även agar för att ge mediet gelékonsistens. Även växthormoner i form av potatis, ananas, kålrot, kokkosvatten, banan etc. beroende på vilken art jag vill föröka måste tillsättas.

Eftersom de små orkidéerna kommer att växa upp i hermetiskt tillslutna behållare, och därför inte kan ta upp nödvändigt kol i form av koldioxid ur luften, tillsätter jag kol i form av strösocker. Det behövs ungefär 13 gram per liter odlingsmedium.

Det skulle föra för långt att här beskriva hela processen i detalj, men på bild 4 ser man några av de kemikalier jag använder. 

I princip skulle man kunna pyssla med det här på köksbänken men jag har byggt upp ett litet laboratorium, bild 5, där jag håller till. Om inte annat så ser det proffsigare ut på det viset. Ger intryck av att man vet vad man håller på med, typ.

Detta var allt för idag resten kommer imorgon.

Ha det gott!!

Omskolning och semla..

Idag har jag börjat skola om plantor så nu snart är mitt hem belägrat av krukor och lysrör. Både mitt sovrum och vardagsrum brukar vara fullt av krukor och lysrör. Det är tur man bor ensam, ja jag har ju Leve men hon brukar inte protestera:)Men oj så kul det är då det gror och gror…i tanken är de ju redan planterade där och där i rabatterna och man ser framför sig hur fint det kommer att bli. Men man glömmer ju bort att de tar ett tag innan de blir så stora och vackra som man i sitt inre ser dem.

Här står tre backar omskolade under lysröret

Och en hel del har jag kvar att skola om

 Här är alla frösådder under lysröret, en hel del är kvar i kylskåpet än.I vecka 10 ska jag börja så alla sommarblommor också så visst blir det fullt hemma hos mig.

Ikväll kom en kompis förbi och vi tog oss en promenad hon med en lånehund och jag med Leve. Det är skönt ute nu då temperaturen nu åter är kring noll. Då vi kom hem så frossade vi semlor. Det är ju fettisdag idag och då får man ju frossa i dom , men jag måste erkänna att jag har tjuvtränat några gånger före denna semla. Finns det nått godare????

Ha det gott!!

Spirea japonica ’Firelight', Eldspirea.

Jag brukar ju inte skriva så mycket om barr, träd och buskar, detta beror kanske mest på att jag är ganska så novis på dem:)Men jag äger ett antal barr, träd och buskar faktiskt! De mesta är köpta biligt eller ”fådda” eller hittade i skogen men en hel del har jag inhandlat bara för jag inte kunnat motstå dem, detta beror mest på att jag har ju en hyrd trädgård och det är alltid svårt att ta med sig dem sen och att de kostar ju en del i inköp också. Det är ett litet dilemma detta men som tur är har jag många snälla kompisar som ger mig egna frösådda träd eller träd och buskar det har blivit less på. För visst vill jag ha träd och buskar i min trädgård.

En sådan som jag inte kunde motstå är Spirea japonica ’Firelight', Eldspirea. Jag gillar den för den har ett fint bladutspring, de unga bladen är alldels kopparröda sen blir de gröna. En oj vad jag älskar dessa röda toppar. 

Den blir ca 1 meter hög och blommar med rosa, blommor i juli hos mig. Eldspirea vill gärna stå i något fuktig men väldränerad jord, sol till lätt skugga.  På hösten lyser bladen i flammande rött.

Naturligt utbredningsområde: Himalaya - Korea och Japan

Förökning: sticklings förökning.

Ha det gott!!

Trifolium ochroleucon, blekklöver

Efter en nästan sömnlös natt då jag vaknat många gånger och funderat att lyfter taket nu eller faller den andra pilen nu, så har det äntligen mojnat av idag. Då dessa vindar dånar utanför är det tur att man både har väggar och tak runt sig, det är många som inte har det. Min tanke gick till alla dessa hemlösa i natt, de kan inte ha det lätt på vintern.

En som inte är hemlös är denna skönhet Trifolium ochroleucon  , blekklöver eller som den också kallas svavelklöver, jag har även använt månskensklöver om denna men jag är lite osäker på om det är rätt. Det har diskuterats om den är steril eftersom många frösått den och inte fått upp något av den, även jag har frösått den flera gånger utan att få upp en enda. Nu vet jag varför!!! Jag plockade frön av den i höstas och vana troget så började jag känna med pekfingret på varje fröhus för att känna om den var matad. Döm om min förvåning då jag upptäckte att de flesta var tomma och innehåller inget frö, för i de frön som är matade finns det ett litet frö som känns hårt av pekfingret. Jag har i alla fall petat ut dessa små frön och sått den i år, man måste ju pröva:) ja de har grott så nu vet jag hur man gör.

Den blir ca 40-50 cm hög blommar med vita blommor i juli – aug. Den har klöverblad, alltså tredelade blad. Trifolium ochroleucon   är inte kräsen på jord eller läge, trivs i fullt soliga till halvskuggiga lägen och går bra på de flesta jordar.

Ett till plus den har är att den är stadig och att den gillas av både bin och fjärilar.

Utbredningsområde: Växer från C Europa till Iran och NV Afrika

Förökning: Jag har stratifierat dem.

Ha det gott!!